måndag 16 januari 2012

En liten fin popcornshistoria..

 Jag samlar på nåt som jag kallar popcornshistorier.
Det är sånna fina kuliga glada...som bara poppar upp i huvudet ibland.
Här är en jag brukar tänka på ibland....:
Kommer ni ihåg för ca fyrafem år sedan då det snöade massor...igen..
Då var det någonstans i vårt avlånga land som massor av barn hade samlats.
Det var en årlig kaninutställning... Många kaniner och glada små ägare...
Men Kung Bore hade ju laddat snökanonen knökfull.
Poff Poff Poff han bara matade ut!! Ingen pardon på den puffran!
Det ville ju sej inte bättre än att taket på Gympahallen där disse typ 200 kaniner befann gav vika.
PANG! KNAK!! Så rasade skiten..
Alla hann ut...nästan.... kaninerna blev kvar..
Barn grät över ödet som drabbat deras fina långörade vän.
Aktuellt och Rapport kablade ut händelsen.
Räddningstjänst eller nån vaktmästare eller två började sökningsarbetet.
Kaninerna räddades och så........men trauma..alltså trauma...
MEN...!!
Sen någon månad senare så kom nästa nyhet..en glad sådan (tycker jag iaf ;-)
Kaninerna hade inte bara legat däckade under takspillror å snö...
Nähä ,dom hade minsan tänkt på fortplanting..som kaniner gör...
Och ut ploppade överallt olika kaniner i färg och former..
Dom brydde sig inte om ras och form och klass!!
Ha ha jag blev så glad över denna knorr på en historia som kunde blitt såå sorglig!
Detta var Gott Folk en popcornshistoria!!
Fridens!

fredag 13 januari 2012

Jag gilllar åxå en bonde!

Förutom min bonnaserie Hem till Gården (som jag bara kan konstatera att OM jag bara fick se EN
enda serie för resten av livet så vore det just den....)
Nå men nu har jag ju inget avsågat hagelbrak mot tinningen som gör att jag nåste välja just EN
enda serie.....
Jag är fri att välja flera serier..... gillar ju även Top Model... Project runway..osv osv sov..
Meeen jag gillar förutom allt det jag räknat upp en till bonnaserie nämligen:
100% Bonde...... Har du sett den? Går på ettan...eller tvåan..nå väl....
Det är en dansk...sund..glad..superhändig ..vettig kille som har en egen bondgård.
Där han bor med sin fru å lille kotte.
Han gör liksom allt själv..å jag menar ALLT...
Han spikar, hyvlar, sår, harvar, skördar, murar,föder upp djur, slaktar djur, ...
Alltså han gör allt från scracht.... Han gör typ sin egen spik till plankorna.
Plankorna som han gjort av träden som han själv huggit ner,hämtat hem med sin häst, han har fött upp och kört in...så klart!!
osv osv.osv......Han är ju bara så SUND!
Men jag gillar honom för han någonstans har dragit tillbaka allt från dagens hets.
Jag menar han är ingen grottmänniska..utan bara en helcool snubbe.
han är så självgående så att det gör ont i ögonen.
Han är orsaken till att jag själv ska ha höns i sommar, jag vill vara självgående..Lightmodellen.
Jag är ju mera typen som lätt kan strutta i platåskor o åka skoter....
Eller näe handen på hjärtat, jag är förtio nu, jag har lite mera lågskor...lite...
Ja men om du har tid så kolla in killen 18.30 vardagar på ettan eller tvåan..nåt vare..;-)
Tjing!

onsdag 11 januari 2012

Jag blev som vanilj inombords...... Mjuk......

Jag var tvungen att samla Mig...Mina intryck..Torka snoret.....
Jag läste denna bok förra veckan, hon som jag lånade den av tyckte den var liiite för mycket.
En annan sa att det var bland det bästa hon har läst.
Jag är ju  nu värsta bokmalen.... Älskar böcker, går totalt in i dem....
Hänsynslöst rycks jag med..
Älskar luften av böcker.... Biblioteket på spray... ja tack!
Nå i varjefall... jag öppnade boken....ett tu tre tänkte jag...
Spände fast min imaginära störtkruka på knoppen å begav mig in i boken...
Jag passerade gå...slapp fängelset å kom fram i mål ...TOTALT hänförd.
Boken handlar om en pappa som är pastor ...
som berättar om sin sons berättelser när han har varit död i 3 minuter.
Lirkande och hänförda föräldrar får höra vad han har sett och mött...
Pojken Colton berättar om hur han har suttit btredvid Jesus på en liten stol...
Jesus har suttit och pratat med honom.
Colton har träffat sin Moffa....Han var en yngre Moffa.
Ingen hade glasögon ..(ifall nån undrar...)
Ja han berättar mycket saker om himlen....Regnbågsfärgade himlen...
Men vet du vad som totalt ryckte mig ur skorna om jag säger så...flög ur strumporna...
Hur han berättar för sina föräldrar om hur han har mött sin andra syster...
Colton har en blond syster i livet...i himlen hade han  en mörkhårig syster.
Föräldrarna fick ett missfall innan pojken....Detta visste inte pojken om...
Detta fick mig att börja tänka OCH brista ut i sånna glädjetårar....
Har jag ett barn...eller två som finns i himlen och väntar på mig..
En liten mörkhårig långhårig...lite tovigt hår...flicka med lite kulmage så där...
Har jag det?
Jo jag tror det!!
Jag har gjort mitt val angående denna bok...
Jag har valt att jag tror fullt ut på det som står i den.
Jag grät tre eller fyra gånger de näst kommande dagarna efter jag läst boken..
Bara stora glädjetårar över vad som finns i himmelen.....
Jag längtar dit en vacker dag.... :-)
Jag känner mig som om nån ...Öh..Gud ;-)har skruvat av mitt huvud
å fyllt mitt bröst med varm vaniljkräm..
(sen så har Gud med lite hjälp av Jesus tror jag..skruvat dit huvudet mitt igen...japp)
Ha ha jag känner mig varm och mjuk..Tröstad!!
En sån lycka över att veta att jag har barn...där!!
Så nu ler jag ofta för mig själv....
AMEN

måndag 9 januari 2012

En knarrig dörr till mitt hjärta.....

Idag hände nåt...märkligt....
Eller kanske inte så himla märkligt ändå faktiskt..
Då och då händer det....
Jag har mött en kvinna, först tänkte jag att oj vad vi är olika...
Inte att vi skulle bli mer än bekanta,ytligt..och arbetsmässigt.
Efter ett veckas umgänge så händer nåt...
Denna kvinna öppnar sig för mig och berättar nåt från sitt liv..
( Nu är detta ingen jag jobbar med utan det är på privat nivå....)
Och jag känner hur....hon håller hårt i en liten nyckel.....
En nyckel som passar precis till en dörr i mitt hjärta...
när hon berättade denna sak för mig så hörde jag i mitt hjärta...
Kniiirk..... en gnisslig dammig dörr öppnas på vid gavel...
Och jag bara kände att denna kvinna kommer att bli en nära vän till mig.
Jag vill det...Mitt hjärta vill det...
Hon låste upp det å fick kliva rakt in...
Det händer inte alltför ofta.
Men jag älskar när det händer!!
Jag tänker ibland att nu är det fullt i mitt hjärta, orkar intt lära känna fler.
Har nog med vänner...men så öppnas den knarriga dörren på vid gavel...
Låt den rätte komma in..... En ny fin vän är aldrig fel..
Eller hur!!