Höjden av kärlek kallas Renault Femma!!

Nu ska jag berätta nåt som jag tyckte var så himla romantiskt......
Jag har tidigare berättat om att min första bil var en vit Renåå Femma.
Jösses, jag köpte den för 2000kr och  min bil  och jag ,vi älskade varandra.
Jag har tidigare i bloggen berättat om vår djupa kärlek.
Jag och Hönan.
Maken vet om detta, han har varit med hela vägen liksom...
Lyssnat på minna kärleksförklaringar till Hönan å dess likar.
(Har även ägt en svart Renåå Femma.)
Nå i alla fulla fall....
I lördags så var jag å maken i Vetlanda o gjorde olika saker.
Jag struttade in på Gina Tricot (som vanligt) och vi sa att vi skulle ses igen tjugo i nåt.
Jag kom till mötes platsen , väntade, stod och trampade i en lång tid....
Återvände in på köpcentrat å travade runt....slog ihjäl tid, gick ut igen

Då stod Maken där, han berättade då att hans försening berodde på:
Han hade fått höra av en kompis att min Höna var till salu igen för en liten peng.
Så när jag hade väntat på Maken , så hade han åkt runt och letat efter ägaren.
Han ville överraska mig med att bara säga...Nina, jag har köpt tillbaka Hönan åt dig!!
Åååååååå.....Vilken gerj det hade varit.
Maken fick inte tag i kvinnan då!
Men igår ringde hon.... Hönan finns där ute å väntar på mig!
Om jag vill?
Vill jag?
Vill Hönan?
Ska vi?
Vi ska åtminstone åka och titta på Hönan i veckan.
Är det så att Hönan fortfarnade får mig att känna  den känslan,
Känslan av att någon springer barfota innanför bröstet på mig.
Ja då slår vi til!!!!!!
Annars blir det gött å bara se`na!!