Snodde ihop lite ord till en historia åsså ini ugnen ;-)

En kär vän till mig LillaIngrid som jag har nämnt i tidigare inlägg
hon tipsade om en man som sökte livsberättelser från människor som kommit ur missburket.
Å sånt gillar jag....:-)
Så jag kastade mig över upgiften och slängde ihop känslor, tankar och ord.
Detta är tänkt att OM det kommer med förstås vara med i en bibel.
Så här skrev jag:

Hejsan Roul!

Ingrid Lunderquist tipsade mig att skriva till dig.
Kanske du kommer att gilla vår historia eller inte...eller gillar den gör du nog! ;-)
Får den plats i bibeln är en annan sak...nå väl nu börjar jag berätta....okej?
Det är min totala fasta övertygelse att Gud alltid ser ner på oss med kärlek, förfäran, skratt och omsorg.
Han väntar på oss, när vi inte längre kan tysta skriket i vårat hjärta efter mer.... efter honom.
Då börjar han agera med kraftfull..Han väntar tills vi börjar leta..då låter han sina dominobrickor att börja falla...fram till dig.
Jag tänker berätta historien om hur jag å min man fann vår väg till Gud, hur vi famlat i mörkert efter den dära tunneln som skulle leda till ljuset.
Vi träffades i busskuren uppe i norrland.
Han var på genomresa men uppvuxen i Boliden..
åren hade gått sen han bodde där..
Fängelsebesöken många och mycket skit i mörkret hade omslutit honom.
Jag var så trasig av drogande..av rastlöshet och rotlöshet...
Hade rest runt så mycket i jakten på festen, staden,vännerna, pojkvännerna, drogerna....
Inget fyllde det dära hålet i bröstet...så mörkt... å det blev större och större..misären och förnedringen total...
Han satt där bland en massa andra vänner..Jag såg honom direkt...klick!!
Vi började prata...vi delade en flaska starkvin..efter två timmar sa jag till honom: Nu är du min pojkvän.
Det är 8 år sedan... Vi förlovade oss med billga ringar i tyg för tio kr styck efter 2 veckor.
När vi möttes så var vi så trasiga... så less missbruks livet.
Men vi hade ingen aning om hur vi skulle ta oss ur det.
Hur gjorde man....
Vi söp , vi slogs, vi bråkade , vi stal...
Vi trampade vatten tills det inte gick längre.
Jag försökte dränka mig i älven när isen brutit upp för jag orkade inte längre.
Det blev startskottet.. att det inte längre gick att förneka det dåliga måendet.
Jag hade några år tidigare fått höra talas om Lillvik, LP´s kvinnohem.
Dit ska jag!! Det var dit och inget annat.
Soc beviljade mig en månad för dom trodde inte att jag skulle klara det.
Å sen var jag ju 34 år och för gammal........:-/
När jag åkte till kvinnohemmet åkte Maken in på kåken för sista gången.
Sen sökte han till Torpahemmet även det LP´s.
Vi började vår stappalnde väg mot Gud....det tog drygt en månad innan jag böjde knä, kapitulerade i totsl kärelk till Herren.
Maken kom efter.....
Jag har inte ångrat mig en sekund att jag bytte liv från mörker till ljus.
Gud har väntat på mig, på oss!!
Vägen ut missbruk har inte varit lätt...Men inte ens min sämsta dag som frälst kan vara sämre min bästa dag som drogad.
Jag har ett liv i upprättelse. Gud har förlåtit mig.
Å Maken böjde knä och kände hur tårana började rinna och hur Gud tog bort hans tunga ryggsäck av ångets han burit i så många år.
Vi är idag frälsta sen 7 år tillbaka och drogfria, inte ett återfall!
Gud har upprättat oss så att idag är vi tillbaka på hemmen och jobbar själva med våra olyckssystrar och bröder.
Gud är god! och förlåtande!!

Amen

Så detta snodde jag ihop och bara skickade iväg...
Tänker man förlänge så kan luften går ur å man ballar ur.
Vad tycker du?
Nå det spelar ju ingen roll för jag har ju redan skickat det!!
Tjing!!

Elaka Apan!!

Någon snor ens cykel, man vill säga fula ord.
Elaka Apan gör det!
Man känner för att vädra långfingret för någon.
Elaka Apan gör det!
Man känner helt plötsligt fislukt.
Det är Elaka Apan!
Det är fullt med damm på golvet.
Japp Det är Elaka Apans fel!!
Var så goda Folket möt :
ELAKA APAN

Jag å Maken har en ung kille som bor hos oss.....
Låt oss kalla honom Lilleman.
Lilleman har ett alter ego kan man säga som är just
Elaka Apan....
Eller om jag förklara det så här...
Allt som Lilleman tycker är busigt, som prutta, säga små fula ord.
Stökigt.....ja sånt man ska ha koll på ... det skyller han på :
Elaka Apan

Elaka Apan har ett mycket stöddigt uttryck anser jag.
Han stirrar stenhårt på en, och himlar med ögonen
så det blir takfärg på ögonfransarna....nästan....
Igår höll jag på och sopade golvet i köket och sade till Lilleman:
Jösses vad dammigt det är här!
Det är Apan pep han tillbaka...
Ha ha det är ju så ballt att han har nån att skylla på....i alla lägen.
Ja kanske på heltid är det väl inte så lyckat.
För om ALLT är Apans fel så går ju Lilleman fri hela tiden.. ;-)
Men jag tycker hela ide´n är störtskön...
Så gott folk..låt mig presentera mitt alter ego:
Peppiga Pippi:

Det var inte jag som köpte dom där skorna, det var Pippi!!
Haha Klockrent!! :-)
Det alibit jag alltid har saknat!!
Tack Apan!!

Stanna!! Känn efter!!

 Jag kom hem efter jobbet idag..trött...sliten..och sockersugen.
Ja jo jag skulle ju kunna säga godissugen,men det är ju dock sockret det handlar om .
Nå väl...
I varje fall...jag svepte runt...gnällde lite ..petade lite..påpekade lite..
Ja det var liksom bara så där allting.
Efter maten så röjde jag runt lite å började sopa....
då det slog mig...
RÖDLJUS!!! STANNA!!
Alltså jag bara kör på och runt,
varenda liten ljuvlig dammråtta är ju min.
Jag bor i ett sånt hus så om jag hade kommit på besök hade jag blitt avundsjuk.
Ja vi äger det inte hyr bara...Men jag är nöjd!
Sen så tänkte jag... vad bra jag har kämpat i livet!
Jag måste tänka då och då att jag står vid ett stoppljus, det har slagit om till rött.
Jag får titta höger...vänster....höger igen.....ett djupt andetag å njuta av vad jag har åstadkommit.
Sen vänta på grönt och gå vidare igen.
Men först ska jag stanna upp å njuta av min bedrift.
Eller njuta av att jag mår bra... Att jag är frisk...... Att jag har bästa Maken...
Jag blåser på i hundranittio ibland å ser inte livet som susar förbi.....
Nu ska jag påminna mig om att då och då, ska jag stanna vid rödljuset.
Å vara lycklig och stolt....
Sen kan jag köra vidare!!!

Trevlig Helg Mina Fina

Mina stenhårda direktiv till Elsa Billgren!

Jo jag mejlade ju tillbaka om mitt tycke och smak gällande kläder..
Tror du jag fick med det mesta....?
Insåg sen att jag inte nämnt nåt om hippiutstyrsel..men det får gå under fransar..
Så här lät önskelistan:

Hejsan!

Åh vad glad jag blir Elsa!
Okej kolla upp dit schema och så återkommer du..
Nu vet jag inte hur du känner inför lördagar, för om en lördag skulle funka för dig.
Jag bor i småland och jobbar på ett kristet behandlingshem för kvinnor med missbruk, så jag har rullande schema på tre veckor.
(Men om en helg/lördag funkar då tar jag med mig gubben till el stockholmo så får han pyssla med sitt... :)
Nå i varjefall här kommer lite ord om min stil:
Jag har en klassisk svart page, kör lite cleoptarasminkning med skönhestprick vid ett öga.
Jag gillar rockchick, jag gillar romanstiskt spets med nitar.
Jag gillar kläder med glimten i ögat,humor. Jag gillar tufft blandat med romanstiskt.
jag gillar starka färger. Älskar mitt knallrosa läppstift.
Roliga strumpbyxor är ett plus vid bra tillfälle.
Läder. fransar.snörning.rosetter.nitar.volange.prickigt ......Nå inte på en å samma gång kanske ;)
Jag gillar olika former, men med ålder å lite valkar så är jag inte så förstjust i supertajt hela vägen.
Tajt uppe å vid kjol...eller kanske bara lite klockad.
Klänningar och kjolar är fina grejer. Jag kan ju tänka mig att vi kanse siktar in oss på klänningar med coola attiraljer till ...eller nåt.. ;)
Höga klackar och grova kängor.
Jag är ca 165 lång
storlek 40
normalbyst....
40 år...
KRAM Nina Månstråle

Nå...Missade jag nåt?!?!
=)

Jag har minsann bockat av en dröm jag!!

Elsa Billgren är en av mina stora förebilder inom klädvärlden.
Ja för övrigt med ,hon är sund å livsnjutare med ett fin hjärta.
Hon är en professora minst sagt inom vinatgekläder .
Nu har jag iallafall gjort slag i saken och tagit tag i en dröm jag har närt í min barm ett tag.
Jag har skickat en förfrågan och önskan om att boka en förmiddag med ELSA!!!!!!
Så här plitade jag ner i ett mejl :

Hejsan Elsa!

Jag har sååå länge velat ha dig som personal shopper och i dag tänkte jag...
va fasen bäst å göra slag i saken å börja med ett mejl.
Jag kunde inte hitta igen ditt blogginlägg när du skrev om detta.
(har för mig att det inet alls var så dyrt :)
Hur går jag tillväga, pris kontakt..ja startupp-uppgifter...
När du har tid så kan du väl mejla mig så ska jag svara.
Jag kan ju önska redan nu ...
Så här har jag lite förslag (nu kanske du tycker jag är framfusig eller så...;)
måndag vecka 13 eller måndag vecka vecka 19.
KRAM och hoppas på svar!!
Med vänlig hälsning å lite fanfarer... Nina

Pling!! så fick jag tillbaka:

Hej!

Vad roligt!
Självklart ska vi gå på en shoppingtur!
Det kostar 2000:- plus moms på faktura, då ingår det att jag förbereder allt, och själva shoppingdagen. Budgeten för vad du får handla väljer du själv!
Datumen ser bra ut, tyvärr kan jag inte bestämma just precis nu då jag håller på att bygga mitt inspelningsschema, men om en vecka el två vet jag!
Första steget är att du skickar ett mail till mig med dina storlekar och önskemål. Vilka färger, modeller, mönster gillar du? Gillar du inte?
Hur låter det?
Kram!!
/Elsa



Så vi har nu mejlat lite till för att hitta det perfekta datumet.
Det lutar åt en lördag så jag tar även med Maken till El Stockholmo.
Men du kan ju lita på att det lär dyka upp bilder när detta milstolpe/önskedröm/morot har gått av stapeln.

Jag drar iväg minsann......

Jag ska åka iväg till dödskjutande Malmö imorgon...
Men det ska nog gå bra, jag menar, mig veterligen så har jag ju Guds beskydd.
Så det blir finfint!! Man kan se min lilla boll guppa runt bland malmöiterna.
Jag ska bo hos LillaIngrid som jag har känt ett tag nu.
En go dam i sina bästa år. Hon sveper runt i sin cape, ungefär tre äpplen hög.
Men hon har sådan pondus så man kan tro att det är minst sju äpplen,jag lovar!
När jag var inne i min alkistid å bodde i Spanien , då kom hon och hällde ut spriten.
Inget snack liksom!!
Det var hon som berättade för mig och tyckte att jag borde åka till Lillvik.
Det kristna kvinnohemmet som blev min räddning för 7 år sedan, Där jag jobbar idag! :-)
Denna underbara kvinna som såg igenom mig å såg vad jag behövde...
Henne ska jag mysa med.Lördag...Söndag...Måndag...
Åh vad jag längtar!!!
Vi ses Ingrid!!

En liten fin popcornshistoria..

 Jag samlar på nåt som jag kallar popcornshistorier.
Det är sånna fina kuliga glada...som bara poppar upp i huvudet ibland.
Här är en jag brukar tänka på ibland....:
Kommer ni ihåg för ca fyrafem år sedan då det snöade massor...igen..
Då var det någonstans i vårt avlånga land som massor av barn hade samlats.
Det var en årlig kaninutställning... Många kaniner och glada små ägare...
Men Kung Bore hade ju laddat snökanonen knökfull.
Poff Poff Poff han bara matade ut!! Ingen pardon på den puffran!
Det ville ju sej inte bättre än att taket på Gympahallen där disse typ 200 kaniner befann gav vika.
PANG! KNAK!! Så rasade skiten..
Alla hann ut...nästan.... kaninerna blev kvar..
Barn grät över ödet som drabbat deras fina långörade vän.
Aktuellt och Rapport kablade ut händelsen.
Räddningstjänst eller nån vaktmästare eller två började sökningsarbetet.
Kaninerna räddades och så........men trauma..alltså trauma...
MEN...!!
Sen någon månad senare så kom nästa nyhet..en glad sådan (tycker jag iaf ;-)
Kaninerna hade inte bara legat däckade under takspillror å snö...
Nähä ,dom hade minsan tänkt på fortplanting..som kaniner gör...
Och ut ploppade överallt olika kaniner i färg och former..
Dom brydde sig inte om ras och form och klass!!
Ha ha jag blev så glad över denna knorr på en historia som kunde blitt såå sorglig!
Detta var Gott Folk en popcornshistoria!!
Fridens!

Jag gilllar åxå en bonde!

Förutom min bonnaserie Hem till Gården (som jag bara kan konstatera att OM jag bara fick se EN
enda serie för resten av livet så vore det just den....)
Nå men nu har jag ju inget avsågat hagelbrak mot tinningen som gör att jag nåste välja just EN
enda serie.....
Jag är fri att välja flera serier..... gillar ju även Top Model... Project runway..osv osv sov..
Meeen jag gillar förutom allt det jag räknat upp en till bonnaserie nämligen:
100% Bonde...... Har du sett den? Går på ettan...eller tvåan..nå väl....
Det är en dansk...sund..glad..superhändig ..vettig kille som har en egen bondgård.
Där han bor med sin fru å lille kotte.
Han gör liksom allt själv..å jag menar ALLT...
Han spikar, hyvlar, sår, harvar, skördar, murar,föder upp djur, slaktar djur, ...
Alltså han gör allt från scracht.... Han gör typ sin egen spik till plankorna.
Plankorna som han gjort av träden som han själv huggit ner,hämtat hem med sin häst, han har fött upp och kört in...så klart!!
osv osv.osv......Han är ju bara så SUND!
Men jag gillar honom för han någonstans har dragit tillbaka allt från dagens hets.
Jag menar han är ingen grottmänniska..utan bara en helcool snubbe.
han är så självgående så att det gör ont i ögonen.
Han är orsaken till att jag själv ska ha höns i sommar, jag vill vara självgående..Lightmodellen.
Jag är ju mera typen som lätt kan strutta i platåskor o åka skoter....
Eller näe handen på hjärtat, jag är förtio nu, jag har lite mera lågskor...lite...
Ja men om du har tid så kolla in killen 18.30 vardagar på ettan eller tvåan..nåt vare..;-)
Tjing!

Jag blev som vanilj inombords...... Mjuk......

Jag var tvungen att samla Mig...Mina intryck..Torka snoret.....
Jag läste denna bok förra veckan, hon som jag lånade den av tyckte den var liiite för mycket.
En annan sa att det var bland det bästa hon har läst.
Jag är ju  nu värsta bokmalen.... Älskar böcker, går totalt in i dem....
Hänsynslöst rycks jag med..
Älskar luften av böcker.... Biblioteket på spray... ja tack!
Nå i varjefall... jag öppnade boken....ett tu tre tänkte jag...
Spände fast min imaginära störtkruka på knoppen å begav mig in i boken...
Jag passerade gå...slapp fängelset å kom fram i mål ...TOTALT hänförd.
Boken handlar om en pappa som är pastor ...
som berättar om sin sons berättelser när han har varit död i 3 minuter.
Lirkande och hänförda föräldrar får höra vad han har sett och mött...
Pojken Colton berättar om hur han har suttit btredvid Jesus på en liten stol...
Jesus har suttit och pratat med honom.
Colton har träffat sin Moffa....Han var en yngre Moffa.
Ingen hade glasögon ..(ifall nån undrar...)
Ja han berättar mycket saker om himlen....Regnbågsfärgade himlen...
Men vet du vad som totalt ryckte mig ur skorna om jag säger så...flög ur strumporna...
Hur han berättar för sina föräldrar om hur han har mött sin andra syster...
Colton har en blond syster i livet...i himlen hade han  en mörkhårig syster.
Föräldrarna fick ett missfall innan pojken....Detta visste inte pojken om...
Detta fick mig att börja tänka OCH brista ut i sånna glädjetårar....
Har jag ett barn...eller två som finns i himlen och väntar på mig..
En liten mörkhårig långhårig...lite tovigt hår...flicka med lite kulmage så där...
Har jag det?
Jo jag tror det!!
Jag har gjort mitt val angående denna bok...
Jag har valt att jag tror fullt ut på det som står i den.
Jag grät tre eller fyra gånger de näst kommande dagarna efter jag läst boken..
Bara stora glädjetårar över vad som finns i himmelen.....
Jag längtar dit en vacker dag.... :-)
Jag känner mig som om nån ...Öh..Gud ;-)har skruvat av mitt huvud
å fyllt mitt bröst med varm vaniljkräm..
(sen så har Gud med lite hjälp av Jesus tror jag..skruvat dit huvudet mitt igen...japp)
Ha ha jag känner mig varm och mjuk..Tröstad!!
En sån lycka över att veta att jag har barn...där!!
Så nu ler jag ofta för mig själv....
AMEN

En knarrig dörr till mitt hjärta.....

Idag hände nåt...märkligt....
Eller kanske inte så himla märkligt ändå faktiskt..
Då och då händer det....
Jag har mött en kvinna, först tänkte jag att oj vad vi är olika...
Inte att vi skulle bli mer än bekanta,ytligt..och arbetsmässigt.
Efter ett veckas umgänge så händer nåt...
Denna kvinna öppnar sig för mig och berättar nåt från sitt liv..
( Nu är detta ingen jag jobbar med utan det är på privat nivå....)
Och jag känner hur....hon håller hårt i en liten nyckel.....
En nyckel som passar precis till en dörr i mitt hjärta...
när hon berättade denna sak för mig så hörde jag i mitt hjärta...
Kniiirk..... en gnisslig dammig dörr öppnas på vid gavel...
Och jag bara kände att denna kvinna kommer att bli en nära vän till mig.
Jag vill det...Mitt hjärta vill det...
Hon låste upp det å fick kliva rakt in...
Det händer inte alltför ofta.
Men jag älskar när det händer!!
Jag tänker ibland att nu är det fullt i mitt hjärta, orkar intt lära känna fler.
Har nog med vänner...men så öppnas den knarriga dörren på vid gavel...
Låt den rätte komma in..... En ny fin vän är aldrig fel..
Eller hur!!

Ladies är en bok om dessa märkliga, brittiska kvinnor!!

Excentriska engelska damer
Margaret Campbell föll i ett hisschackt och vaknade som nymfoman. En älskare hittade hon på Pratt´s, Deborah Mitfords mans klubb. Mitfords svägerska var syster till Marilyn Monroes älskare, John F Kennedy. Edith Sitwell stickade tröjor åt Monroe och publicerade Nancy Cunards första dikter. Cunards mor Emerald umgicks med Violet Trefusis, dotter till Alice Keppel och älskarinna till Vita Sackville-West, vars man arbetade med Diana Coopers man. Coopers svåger hade en förfader vars sonson gifte sig med Minnie Stevens. Hon förmedlade arvtagerskor, och Consuelo Vanderbilts hemgift renoverade Blenheim Palace. I romanform träffar Vanderbilt en av Conan Doyles hjältinnor, dotter till kurtisanen Lola Montez. Conan Doyle fick kokain utskrivet av Clarissa Dickson-Wrights farfar, långt innan hon lagade mat i "Two Fat Ladies".

Japp...alltså...Exentriska damer från England är INGET jag kan mottstå!
Här nere har du lite recensioner oxå....
Återkommer med min när jag har läst den!! ;-)

."Hakelius är en mästare i att leta fram de detaljer som gör hans utvalda människor begripliga och oemotståndliga. Genom hela boken flätas släktband och vänskapsrelationer intelligent och intrikat samman, öden reds ut, historia och politik förklaras, människorna sätts såväl på plats som i rätt sammanhang.
Ladies är oavlåtligt underhållande." Magdalena Ribbing, Dagens Nyheter
"Researcharbetet är beundransvärt, jag gillar den lektion i populärhistoria jag får ur världar jag inte visste så mycket om, och det går inte att komma ifrån att Hakelius formuleringskonst står i en klass för sig." Aase Berg, Expressen

Lite coola saker.....Inget viktigt!!

Himlans läckra broscher och ringar från Karins Konstgrepp.

 Svanring?

 Åh favoriten, Pingvinringen.....

Bä bä vita lammbrosch månntro?

Ahh en snabelnosbrosch....... Fin!

Och sen bara hippp som happ slänger jag in en bild igen från Kaxiga Cloggs...
Dessa skor ska jag bara ha..... alltså jag ska göra dom själva..
För dom är ju som sagt sviiiiindyra men coola.....  ;-)
Såna ska jag ha..... Jag ska!!!

Ha en fin dag!!
Puss pårej!

Höjden av kärlek kallas Renault Femma!!

Nu ska jag berätta nåt som jag tyckte var så himla romantiskt......
Jag har tidigare berättat om att min första bil var en vit Renåå Femma.
Jösses, jag köpte den för 2000kr och  min bil  och jag ,vi älskade varandra.
Jag har tidigare i bloggen berättat om vår djupa kärlek.
Jag och Hönan.
Maken vet om detta, han har varit med hela vägen liksom...
Lyssnat på minna kärleksförklaringar till Hönan å dess likar.
(Har även ägt en svart Renåå Femma.)
Nå i alla fulla fall....
I lördags så var jag å maken i Vetlanda o gjorde olika saker.
Jag struttade in på Gina Tricot (som vanligt) och vi sa att vi skulle ses igen tjugo i nåt.
Jag kom till mötes platsen , väntade, stod och trampade i en lång tid....
Återvände in på köpcentrat å travade runt....slog ihjäl tid, gick ut igen

Då stod Maken där, han berättade då att hans försening berodde på:
Han hade fått höra av en kompis att min Höna var till salu igen för en liten peng.
Så när jag hade väntat på Maken , så hade han åkt runt och letat efter ägaren.
Han ville överraska mig med att bara säga...Nina, jag har köpt tillbaka Hönan åt dig!!
Åååååååå.....Vilken gerj det hade varit.
Maken fick inte tag i kvinnan då!
Men igår ringde hon.... Hönan finns där ute å väntar på mig!
Om jag vill?
Vill jag?
Vill Hönan?
Ska vi?
Vi ska åtminstone åka och titta på Hönan i veckan.
Är det så att Hönan fortfarnade får mig att känna  den känslan,
Känslan av att någon springer barfota innanför bröstet på mig.
Ja då slår vi til!!!!!!
Annars blir det gött å bara se`na!!

Näbbkängor och näverskor!!

Jag och maken åkte på en secondhandrunda igår.
Det var ett tag sen sist, har ju känt mig lite mättad på det i d sistone.
Nå hur som haver så svängde vi in på Erikshjälpen i Sävsjö....
Å Tadadadadaaaaa!!!
Där fann jag ett par höga näbbkängor i min storlek för en tjuga!!
Snacka om rätt kurs.
Jag har velat haft ett par höga  länge nu, har dock fått ärva morsans låga.
Men alltså tjugo kronor, då spelar det ingen roll om de blir sparsamt använda tänker jag.
Till dessa så måste det finnas snö, annars känns det malplacerat...
En röd palestinasjal  å jag minns min ungdom.....nästan...
Näbbkängor får mig att minnas mina näverskor...mycket osköna.
Jag ,storebror och mina föräldrar höll på med näver på 70talet.
Eftersom jag bara var en liten knatt på den tiden så ingick det endast i min uppgift
att få loss nävern från björken.
Så stora ytor som möjligt skulle det vara.
Sen satt mina föräldrar, jag hela släkten på pappas sida vill jag minnas höll på med detta.
Det resulterade i....
Näverlampor, näveskor, näversmycken, näverskålar, näverskor/tofflor, näverväskor....
Mycket näverprylar var det!!
Och så hade hela familjen näbbkängor.
Det var tider det!!!

Ironi som uttrycksform.......

När jag låg hemma i feber i veckan så kikade jag på utbildningsteve.
Små barn med Stora rättigheter var namnet på programmet.
Jag snöade in först för det var en kvinna jag kände igen där...
För några år sen var jag på en  föreläsning där hon sa kloka saker om barn.
Jag grubblar ju mycket på att hjälpa barn, att bli stödfamilj å sånt....
Nå i åter till ämnet.... jag började lyssna vad hon sa...
Hon började prata om ironi som uttrycksform...hur värdelöst det är...
( ja alltså hon sa väl inte så direkt men kontentan var den..)
Jag blev nyfiken...för jag har  nog varit en väldig användare av sarkasm å ironi...
Detta berätta denna kvinna....:

Man kan inte använda ironi på barn eller någon annan egentligen...Det är inte snällt!
(Nähä  nu får du förklara dig..tänkte jag!)
-Jag jobbade som 17åring på ett sommarkollo (kvinnan är nu i pensionärsåldern)
där det fanns barn som hade det väldigt tufft annars i livet.
Där fanns en liten pojke som började ty sig väldigt mycket till mig,
Han var en mycket söt pojke och jag tyckte om honom med...
Men var gång jag sade till honom å de andra barnen att göra något.
Så svarade han alltid med att ska vi göra det NU? Flera gånger frågade han så.
Sade jag att nu ska vi äta frukt så svarade han.... Ska vi göra det nu??
Nå så efter tag började jag bli irriterad över detta...
Så en dag så sade jag att vi skulle tvätta händerna för vi skulle gå att äta.
Örjan som den lille killen hette frågade då direkt..Ska vi göra det nu??
Då svarade jag honom - Nej , du ska först ta in flaggstången, sen får du äta.
Nå väl de gick å tvättade händerna... satte sig att äta när efter en stund ett barn utbrister:
Men var är Örjan??
Jag blev helt kall och spran ut på gården...
Där stod Örjan med armarna om flaggstången och tittade på mig och sa:
-Det går inte Fröken!!! Jag klarar det inte!!


Där å då  när denna kvinna berättade detta så kände jag Nääee..
Jag vill inte heller använda ironi mot någon.....
Det må vara skoj ibland...men näää det låter inget kul!!
Men har du tänkt på när man råkar använda det på någon som inte hajjar det,
vad otroligt dumt det blir...
Jag blir lite tårögd när jag skriver denna berättelse..
Den lärde mig nåt....

Puss på dig och trevlig helg!!!!

Det rosa sagoslottet!!

Japp...det sagolika slott finns i Sverige, det ägs av en man som heter Ralph Lundsten.
Han är musiker sen måååånga år tillbaka och har gjort  myyyycket musik.
Men jag vill nämna honom pga av hans slott och inredning.
Jag vet att redan för några år sedan var jag på biblioteket och kikade i en bok om hans hus...
Slukade bilderna med hungriga ögon.....Suktade..törstade....imponerades..

 Vi delar ju inte livsåsåkådning ....men han tror som han vill å jag tror som jag vill..

Hans muskistudio...alltså klicka på bilden så du får se en stor bild..kolla taket...
( har ingen aning om vem snubben är på bilden...)

Här sitter han himself i sitt badrum.....
Spana in palmlampan...To die for..... :-)

Ett fönster i all sin prakt......
Världens finaste planetlampa tror jag nog...

Haha KOLLA in lilla mysfabrorn i sängen....
När jag såg denna bild så började jag tänka på Edens Lustgård...ja inte pga av honom..
Utan för det ser så lummigt ut och att han har en orm under bordet där som lurar.
Idag var jag på bibblan och lånade den dära boken om honom,
där det fanns så många mera bätter bilder på husets inredning
Tyvärr så hittade jag inte fler bilder på nätet från hans hem.
Men jag har valt att citera ett stycke ur hans bok...
Detta läser jag med ett leende på läpparna å ett busigt blänk i ögat:

"Fast ibland när folk avundsamt säger: -Du är så privilegad som bor så här.
 Så har jag lust att kasta glåpord efter dem och säga:
Försök själva, Ni oföretagsamma djä***ar....."

Haha ja så är det...Det är ju bara å släppa lös!!!!....
Jag borde nog skicka min prickiga moraklocka på Posten åt honom... :-))

ÅÅååååååååååå  vad jag längtar till den dagen jag å maken köper ett eget hus..
Dåå Ni!!! :))

Tjing!!!

I Have A Dream!

Du tänker kanske att jag har en dröm som typ....:
Fred på Jorden
Bli Skelleftes Lucia
Vinna en miljon....minst...
Äga en ärtgrön Renåå Femma.
Ha en grym talang i att sjunga...
Njaa kanske det...eller kanske inte....
Men den här lilla drömmen är att äga en sån byrå ovan och göra den som bilden nedan...
Sweet Lord!!
Det är nog den coolaste och snyggaste byrå tills dags dato som jag har sett.
Jag har skickat iväg ett skambud på en byrå på Blocket.
Han vill ha 3700 för den jag erbjöd 500...
Jag skrev med tanke på att det var jul så..... kanske det fanns en möjlighet.
Nåväl...
Vad tycker du?
Är det inte magiskt cool!!

Apropå när JAG gick balett!!

Så här vare alltså min Ärade Mor......
Hade alltid önskat sig en dotter som skulle heta Nina..
Sagt å gjort liksom, jag föddes på Fars dag för 40 år sedan.
Sköteskorna hade dock glömt ge min Ärade Mor laxermedel,
varpå vi brukar skoja om att jag blev utskiten å härdad direkt.
Nå i alla fulla fall vi går raskt vidare till ca sex års ålder,
när min Ärade Mor började fnula på storstilade framtidsplaner för den Lilla Jag.
Balett minsann.... Jodå.. Balett....för en vild, liten ,tovig och glad unge.
Jag minns hur jag fick börja på en kurs med andra glada flickor.
Jösses tänkte jag.... sååå många att prata med, här finnes å hinnes ingen dans.
Jag lärde mig första position...Rätt enkel med fötterna..
Andra position gick nog åxå bra minns jag...
Sen skulle vi gå i ring, jag antar att det hela var en form av uppvärming.
Åh OM jag värmde upp....
Jag pratade och pratade och pratade....snaskade tuggummi..blåste bubblor.
Jag körde helt enkelt mitt eget race!!!
Baletten fröken försökte med mjuk röst, med medelhård ton , ja åtskilliga gånger ville hon få mig tyst.
Ibland gick det , ibland inte!
Min Ärade Mor har berättat hur hon sjönk djupare å djupare i bänken...
Å jag jag växte å växte på scen...I min värld!
Så säger Baletten Fröken surt:
NINA! Har du tuggumi i munnen?
Oj tänker jag..... Här måste vi räddas oss bäst vi kan.
Nej! svarar jag.......
Lirkar ut tuggummit met lilla pekfingret och stoppar fast det i baken,
I sidan bak på den lilla gympadräkten med sån där rosa tyllkjol.
Lektionen fortsatte, skutt, skutt, prat ,prat.....
Sen i omklädningesrummet när min Ärade Mor skulle få mig ur denna prinsessdräkt.
Det var strängar av varmt kletigt tuggummi öööverallt!!
Ha ha behöver jag säga att min Ärade Mor aldrig mer tog mig på baletten igen.
Så den danskarriären blidde det inget av...
Tycker mig minnas  att fyllediscomoves inte heller var min kopp te.
Nåväl jag letar vidare i livet efter mina dolda talanger!

Toddelooo!!

Kära Hjärtanes, Ni Söta!!

Här i lilla småländska världen går jag omkring....
Går omkringer å tänker inte det minsta på bloggen....
Tills.
Idag.
Å här är ni...... Som troget kikar in å kollar efter mig!
Trogna besök, medan jag i min pompöshet....inte är lika trogen...
Humpf!!.............. Illa!
Nåväl.Här.Är.Jag. :-)

Ursäkter......Tja....
40 år fyllda...går runt i gummistövlar nu å funderar.
Har gjort en deal med mig själv,
Att nu i mitt inre, mina tyngsta värderingar å tankar...
Ska vara som ett lod som står stadigt i mig
(alltså ett sånt lod som....näe vänta....ett sånt tungt stöd som smeder slår på...)
Så i mig ,står en tungt förankrad självkänsla..piuuhh...när känslor stormar..
Ja typ så tänker jag mig att jag är nu.....I Medelåldern...
Ha ha gött....Nu tar jag en stor tugga av medelålderskakan och skrattar så smulorna yr.
Lycklig..... Nöjd... Stabil..... Ja nåt sånt....
Puss.... Tack för att DU finns. här!..Förlåt för att jag har varit nån annanstans!


Nina 40 år ...å skitnöjd!!

Kärlek & Ljus!!

Jag tycker INTE om hatiska, religiösa  kontrollfreaks....
Jag gillar Jesus och han är för mig kärlek,värme ljus..trygghet..omvårdnad...lärdom.
Inte på något sätt tror jag att jag går fri från tragiska händelser, olycka eller orättvisor..
För då i sånnafall så hade vi haft barn jag och Peter...men vaddå nu har Jesus andra planer.
Jag är fullt normal och inser att vissa människor använder Guds namn fult... Ogillar detta!!
För ofta när man  säger man är kristen så vill människor kasta dynga och påpeka felen i detta.
Men jag hajjar oxå detta fulspel, det skär i hjärtat när man ser hur fel det blir.

Läs detta ur en kärleksfulls synvinkel...
Psaltaren Psalm 139:
Herre, du rannsakar mig och känner mig,
Om jag står eller sitter vet du det,
fast du är långt borta vet du vad jag tänker.
Om jag går eller ligger ser du det,
du är förtrogen med allt jag gör.
Innan ordet är på min tunga
Vet du , Herre, allt jag vill säga.
Du omget mig på alla sidor,
Jag är helt i din hand.

När man läser detta som jag känner inför Jesus...
Så är det med kärlek,trygghet, värme, ljus och mycket ödmjukhet.
Han har en förälders omsorg och kärlek.
Hajjar du ...jag har ingen fördömmelse i min Jesus,
Jag kan ALDRIG mera bli ensam....
Det är sååå SKÖNT!!!
Jaa lite..eller mycket så tänker jag om Jesus..ifall du undrar.. ;-)
Blessings Nina