När känslor spretar...

Jag är lite ledsen..joo.....Mina känslor äro inte i synk.
Jag grubblar sååå mycket över vissa saker.
Ska det vara så här?
Är det fel på mig?
Är det fel på dig? Är det fel på ni?
Får jag tycka så?Får ni tycka så?
Vem har rätt?Behöver någon ha rätt?
Jag har gråtit lite på telefonen när jag pratade med en god vän.
Kändes så skönt,lättat lite...
Jag rullar ihop mig som en liten raggig kattunge hos maken.
Slickat lite på mina små revor i pälsen.
Jag är på makens revor åxå...Putsar...
Jag lagar oss lite!
Livet är ju inte enkelt vrålar jag till mig själv.
Ibland känner jag att det är bättre att bli sne än ledsen.
För mig iallafall.....
Jag blir mera driven ock fokuserad.
Förut kunde jag bli arg på ett dåligt sätt.
Jag attackerade rakt av mot strupen.
Försöket såra först med ett drypande svar..
Hårt skonlöst och rått...
Men inte idag,inte längre...
Nu tänker jag inte i sånna banor.
Jag använder ilskan som drivkraft framåt.
Inte för att såra någon,
vare sig jag anser att dom gjort mig illa eller inte.
Jag motiverar mig framåt,att bli bättre på att hantera.
Så helgen har varit deppohelg,men nu skingrar det.
Vi tar oss framåt...
Jaa det gör vi....!