Hmmppfff!!

Ibland så blir jag så arg på mig själv .... Ja riktigt irri...
Jag klankar på mig själv, över bagateller,
jag delar ut små mentala käftsmällar. Utan en varning!
Klopp!! liksom där satt den.
Vad surrar du om Nina??
Jo att jag sänker min självkänsla så ofta.
Jag är ju en sådan som kan snöa fast på mitt utseende.
Jag vet insidan räknas OCH detta jobbar jag på..men..
vill ibland titta på annat som ser slankare ut, snyggare...
eller näe inte riktigt så..
Jag vill titta på sånt som inte är jag, så kan jag säga!
Och detta äro oftast bara ytligheter,
inte att någon räddat en kattunge undan en brand ..typ..
(jag har alltså provat jeans idag... =/ )
Det finns liksom inget rim å reson i resonemanget.
Åh för 17 gummor, jag ska ju vara min egen bästis.
För om inte jag peppar mig själv så blir det ju svårt.
När jag klankar på mig själv, att oh vaför kan jag inte detta
varför gjorde jag så..eller si...Ja då pyr det ju inifrån.
Jag skulle ALDRIG säga saker som jag säger
till mig själv till en god vän eller ens en ovän.
Jag skulle nog inte ens tänka i dom banorna.
Men mot mig själv...ja då är det ingen pardon!!
Skumt!!
Jag gillar ju mig....men det håller inte alltid.
Nä nu tänker jag styra om kurs å...
Och vara min egen Bästis!! =))
Så det så!!
Puss på dig bästis,du är toppen!!